Tornberg huset

Idag hände det som aldrig får hända.

Efter att svärsonen åkt hem. Skulle M bara lägga över lite skydd på glasskivorna.

Han har lagt en hel del virke på altan som skall bli trappa ner till stora huset. När han tar tag i glasskivorna är väger de mer än han trott varpå han tar ett steg bak, vilket inte gick pga av alla plankor, han ramlar baklänges och får alla glasskivor över sig, han sitter fast. Jag och Alva 1 år är på framsidan av stora huset . M på baksidan av lillstugan som ligger uppe på berget. Jag hör bara ett avgrundsvrål, tror att Detnör någon i skoge. Tills  vrålt, tänkte att måste kolla så det inte hänt mellantjejen något. Då ser jag I och hon ropar Morfar kommer inte upp. Jag lyfter Alva 1 år under armen och flyger upp för bergen. 

Tror aldrig jag varit så rädd vad jag skall se, varför kommer inte Mannen min fram bakom stugan, hinner tänka massa tankar att han ramlat och fått en pinne i magen, eller har han bara ramlat ihop.

Väl bakom lillstugan ligger M under allt glas fast med ben och armar. Jag drar igång 112 appen . M ropar till I sätt dig ner med lillasyster. Tjejerna sitter helt still och är helt tysta. 

Jag vet inte vart jag fick kraft ifrån. Översta glasskivan hade fastnat i panelen.tånkte tanken att krossa allt glas, men kommer på att det är ju säkerhetsglas, dom kommer bara spricka men hålla ihop. Ingen idé. Bara att ta i. Skriker så hela ön måste hört.

Får upp en centimeter så M får ut benet och armarna och kan hjälpa till att lyfta. Phuuu.